Nere
Idag vaknade jag och kände mig så totalt nere. Vet inte varför för allt var okej igår kände mig pigg ganska glad till o med somnade bra..men imorse var allt som bortblåst.
Hatar när detta kommer för man får inga varningar det bara dyker upp och sväljer mig hel...
Sen går man runt och är tyst eller så försvinner jag bara bort,,,
Jag valde att försvinna bort idag...hamnade hos mor min hela dagen och en stund in på kvällen...Pratade och åt mat..
Jag vet att Jimmy är sårad att jag inget säger men hur ska jag kunna sätta ord på nått som jag inte vet? har ju aldrig vetat i alla dessa år fattar man inget fortfarande av vad som händer eller är orsaken till att jag blir som jag blir ibland..
Det enda som är bra just nu är att det försvinner snabbare...brukar bli mig själv efter en 3-7 dagar oftast...
Men det är jobbigt..man har en sån stor obehagskänsla i hela kroppen en sorgsenhet som ibland tar över en massa minnen som sköljer över en så man har fullt sjå ibland att bara mota bort dom..'
Nästa vecka börjar alla möten igen och läkar besök...*usch* men jag måste för grabbens skull....Man ser väl ljuset i tunneln till slut..kanske är det som gör mig så nedstämd? vet faktiskt inte.
Jag har aldrig kännt mig så frisk som nu men samtidigt aldrig kännt mig så dålig...kan man säga så?
AJA! man e konstig så är det....
Nej nu ska jag slö glo lite på tv och sen gå upp tillmannen som är ledsen på mig...Vi brukar alltid lägga oss tillsammans men jag orkar inte ikväll...orkar bara inte...
Bye på er alla där ute cybernätet...
min älskade pappa starx innan han gick bort.
Far och Mor när dom var unga.vilken duo..
Hatar när detta kommer för man får inga varningar det bara dyker upp och sväljer mig hel...
Sen går man runt och är tyst eller så försvinner jag bara bort,,,
Jag valde att försvinna bort idag...hamnade hos mor min hela dagen och en stund in på kvällen...Pratade och åt mat..
Jag vet att Jimmy är sårad att jag inget säger men hur ska jag kunna sätta ord på nått som jag inte vet? har ju aldrig vetat i alla dessa år fattar man inget fortfarande av vad som händer eller är orsaken till att jag blir som jag blir ibland..
Det enda som är bra just nu är att det försvinner snabbare...brukar bli mig själv efter en 3-7 dagar oftast...
Men det är jobbigt..man har en sån stor obehagskänsla i hela kroppen en sorgsenhet som ibland tar över en massa minnen som sköljer över en så man har fullt sjå ibland att bara mota bort dom..'
Nästa vecka börjar alla möten igen och läkar besök...*usch* men jag måste för grabbens skull....Man ser väl ljuset i tunneln till slut..kanske är det som gör mig så nedstämd? vet faktiskt inte.
Jag har aldrig kännt mig så frisk som nu men samtidigt aldrig kännt mig så dålig...kan man säga så?
AJA! man e konstig så är det....
Nej nu ska jag slö glo lite på tv och sen gå upp tillmannen som är ledsen på mig...Vi brukar alltid lägga oss tillsammans men jag orkar inte ikväll...orkar bara inte...
Bye på er alla där ute cybernätet...
min älskade pappa starx innan han gick bort.Far och Mor när dom var unga.vilken duo..Kommentarer
Trackback
