Att kunna veta..

Att veta vad man är vad man gör inte ska göra eller ska göra är svårt..

Jag har en förmåga att inte kunna veta hur man ska göra vid vissa situationer sätter mig oftast i offerrollen och tar på mig det mesta..allt är mitt fel brukar jag tänka,,,eller det kanske var mitt fel...

Vem jag är känns lika svårt det med....Tror jag är mig själv nu för tiden jag behöver inte låtsas längre framför folk och jag låter inte vänner påverka mig lika mycket som dom gjort,,jag står på egna ben där tycker om vem jag vill och tycker illa om vem jag vill...

Har tänkt väldigt mycket inatt på både dåtid nutid och framtid...Jag ser framemot att börja arbetsträna faktiskt...småsteg för jag är ärligt talat livrädd allt socialt skrämmer mig som fan...JAg vet att jag är klumpig i talet skriver inte som en gud beter mig som en lolla ibland,,men sån är jag synd att bara så många tar illa upp...

Sen är man rädd för att detta ska bli ännu ett misstag i ledet...Men jag kämpar med att hålla mig till det positiva,,,

Ni som känner mig eller tror ni känner mig vet väldigt mycket eller väldigt lite...vissa berättar jag mer för vissa berättar jag mindre för mitt val...
Min egen man vet inte ens hälften av allt som jag gör har gjort vill göra...Svårt att berätta, detta begränsar mig och det sociala ännu mera..
Men jag tror att när jag väl bestämt mig kommer jag bli stolt över mig själv....
En vännina sa att hon kanske kunde låta mig få följa med till hennes jobb..mycket cyklande hit och dit men tydligen väldigt givande,,,ska deffinitivt tänka på det (granntanten) när jag själv har gett mig tid och styrka till det..har tänkt på det många gånger så jag har ej glömt...Vill bara ha lite hjälp innan....
Så jag hoppas erbjudandet finns kvar senare?

JAg är så satans trött på att se mig som ett offer missanpassad i samhället eller en börda...
Jag kämpar stenhårt med att ta mig upp och bli nått...Sen om folk tror man är hemma pågrund av lathet är deras bekymmer väldigt få vet hur jag känner mig bland nya människor eller mycket människor på nya platser inför ny information eftersom min hjärna jobbar mest med att glömma så mig måste man lära mig många gånger innan det sitter....

Jag ska visa mig själv att livet är värt att ta risker för även om man gör misstag...
Jag ska börja med småsteg arbetsträna i min takt ta lite större kliv i framtiden när vet jag inte...

Men jag saknar nått vad vet jag inte men när jag får det vet jag....Nu är det dags att bli den jag vill....

Funderar på att börja sjunga igen också *L* min dotter som sa igår att jag aldrig sjunger längre och hon har rätt! så igår morse började jag sjunga igen och gud vad skönt det va....allt finns kvar min röst kändes till o med starkare...kanske dags att göra nått där också?
ska leta efter mina skivor idag som jag sjungit lyssna lite,,,,,sen får vi se små steg som sagt men sjunga ska börja med igen....Tack älskade dotter min...

En text här nedanför som jag gjorde till Tom när han var liten den sjöng jag ofta för min pojke när han skulle läggas...

Kom lilla Tom jag tar dig härifrån
in till ett land gjort av drömmar
Kom lilla tom jag tar dig härifrån
in till ett land gjort av kärlek
Kom lilla Tom jag tar dig härifrån...

Kan tyckas som en helt värdelös text men med sång så hajjar man :)

Nu ska jag till V-rås stor handlaning på gång *pust*

Kram på er alla som stöttar mig och finns kvar.....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0