Funtrar..

Tankarna bara rullar i skallen på mig..Inatt höll jag på att bli galen..
Jag är inne i en period som inte alls är rolig har varit det ganska länge..Men mitt i allt förösker jag verkligen se det positiva i allt som händer och som man gör med barnen..
Men ändåså är det nått som fattas och ju mera jag tänker på vad det kan vara mera mår jag dåligt och inatt blev det som det blev..

Vaknade vid 3 tiden somnade ungefär vid 12 av att hela kroppen bara surrade..Ungefär som att man kände sig enormt stressad eller som om att man glömt nått jätte viktigt och det bara maler...

Ville så gärna väcka Jimmy men stackarn ska ju upp 4 så jag låg kvar..
Jag vet väl egentligen vad det är man känner igen suget tankarna kroppen men man vill inte tänka på det man vill bara kunna vända sig om och somna om..

Pratade med en go vän ang detta hon tyckte jag kunde skriva allt och inget men ändåså gör jag det inte..Varför?
Alla tror ju att dom ändåså vet ALLT om mig här i lilla Sala dom får ju höra nått från en som hört från en ennan som hört det från..ja så ungefär är det här hahaha..Ganska roligt men i längden sååååå trist..

Nu håller jag mig igång så mycket jag kan så det värsta kan släppa av tankarna och funderingarna har fortfarande svårt att prata om det med Jimmy eller mor min för jag känner mig så elak så dum! Jag en 3 barnsmor ska väl inte babbla om sånt med dom jag älskar? Men som sagt jobbigt och jag tror dom vet eller anar lite i alla fall och det är skönt! skönt att dom känner mig så väl att dom vet lite vad jag tänker på och vad jag kämpar med...

En missbrukares vardag handlar mycket om tankar..varför när om..Är så lätt att slinka dit på tok för lätt..Som en alkolist så lär vi alltd alltid tänka oss för alltid vända och vrida allt som kan göra att man halkar dit..
Men jag kan tnka mig att det nästan måste vara värre att ta hand om en missbrukare att älska en missbrukare att hjälpa en missbrukare..Usch..vill inte ens tänka mig den tanken...

Tack o lov för min familj för min Jimmy dom vet allt och konstigt nog känns det inte lika svårt då..När man hymlade och gömde och ljög var allt mycket mycket svårare när jag bestämde mig att vara fullkomligt ärlig och sätta mig ner och prata med barnen så kändes allt bara så skönt så rätt och samtidigt skapades då pressen att hålla sitt ord att klara mig utan medicamenter som glömska...Men fan så svårt ibland så jäkla förbannat svårt..

Jag har mina aningar om vem/vilka som inte tycker om mig läser denna blogg kontinuerligt och jag tycker helt och hållet synd om er och tycker samtidigt om er..Det jag tycker synd om är att ni läser plockar ut allt negativt allt smaskigt och sen fort som fan måste ringa till nån om sen..Skulle inte spela en roll om jag så skrev att jag är den lyckligaste kvinnan på jorden jag vann en miljon solen skiner men en sur gubbe gick förbi..då skulle ni direkt ta ut sur gubbe sen skulle nått skapas hett om det..
Varför jag tycker om er är för att ni är verkligen envisa och ni verkar ju verkligen vilja vara engagerade i mitt liv och ärligt nyfikna..

Sorgligt ibland ja..att lägga ner så mycket energi på mig när ni kan lägga det på nått annat nått annat som ni verkligen älskar men man blir lite smickrad :)

Idag ska jag ner på stan med mor min ska ta med dotter och lillson...lite fika och bara vara står på listan..
Vi får se om jag uppdaterar med nått sen..har lite bloggtorka känner jag blir mest dravel om jag skriver när man känner så här..Men nu vet lite om det innersta i alla fall..
Ta hand om er!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0