Att vara ensam...

Att vara ensam är en sak men att känna sig ensam är en helt annan...
Just nu känner jag mig ensam om allt..allt som rör sig i hjärnan hur jag känner hur jag ser på saker och hur jag är..
Jag vet att det finns tusentals med samma känslor men jag känner mig i alla fall ensam om exakt allt nu...

Hur man än vrider och vänder på saker så står man i alla fall och stampar på samma ställe..
Man kommer varken fram eller bakåt känns det som..
Är så jäkla trött på vissa saker men känslan av att man bara måste acceptera det känns nästan ännu mera ruttet...

Ibland kan jag sitta och verkligen önska mig tillbaka till vissa tidpunkter som var i mitt liv...
Inte missbruket men spänningen det förbjudna känslan att göra något nytt, männen festerna ja det mesta inte det destruktiva...svårt att förklara men ja man kan sakna vissa saker nå grymt ibland...
Men känslan att vara trygg och älskad älskar jag nu...
Att vakna upp och veta att barnen ska till skolan  att min man kommer hem från jobbet att hemmet är fint och att räkningar är betalda slår inget...
Men att sakna vissa delar kommer jag nog alltid göra är mitt oroliga inre som gör det är helt enkelt jag som gör det...

Känner mig bara så maktlös åt mig själv hur blind jag ibland är hur ensam jag egentligen är men ändåså inte...
Jag kräver inte att nån ska förstå mig gör det ju knappt själv, vad jag vill vet jag nog inte ens själv...känner bara att det borde finnas nått mer ibland eller ska det vara så här att vara lycklig? är jag verkligen så destruktiv att jag inte ens kan fatta när saker och ting verkligen är bra?
Eller kommer jag vara den som ser till att allt förstörs tillslut bara för att jag är van vid kaos?

Jag vette fan?

En sak vet jag är min styrka och svaghet...När jag känner något och tror på något  är jag som bäst.......

Min syster och hennes man ska köpa hus i december STORT GRATTIS till er....
Pappa skulle varit så stolt över henne det vet jag.......älskar dig systeryster..........

Ångest...

Jag har stora panik attacker just nu dom började inatt eller tidigt imorse kan man säga....
Känns som att hela kroppen håller på att spricka hjärnan kokar och händerna bara skakar...
Ångest har jag också för jag vet vad som tillslut händer om detta blir värre eller fortsätter,,,Jag blir så ledsen på mig själv...
Trots att jag tvättade och höll på imorse så kändes det som att bomben höll på att spricka....
Tog ut hundarna för jag tänkte att det kunde göra bättre..men ikke viking följde bara efter connie så jag fick sätta han vid sin sovplats sen
tog  2 tabletter för att det värsta skulle lägga sig men blev alldeles knäpp i bollen istället sen somna jag..Tack Jimmy för att du lät mig sova....
Hittade inget bra skrivprogram heller så jag fick skriva  med super stora bokstäver till Jimmy så han kunde läsa lite hur jag mådde..Men med så stora bokstäver såg det ut som att jag höll på att dö...Hatar att trycka mig runt på denna dator för jag hittar inget i alla fall..
Han jobbar tack o lov! för denna dag har mest gått åt till att gråta över allt och lite till...Och planerat har jag gjort nästan frenetiskt skit jobbigt...
Planderade hur man skulle kunna göra morgonen mysigare här hemma sen hur kvällarna skulle kunna bli bättre hur jag ska gå med hundarna så allt blir bra om jag ska ge barnen vitaminer eller inte, räcker frukt?..helt nojjsigt tänkande inte fått ihop nått av det...

Nu är maten lagad men sen då? vad ska jag göra? vad fan är det för fel på mig?
Ringt min samtalsterapeut också har jag gjort men hon var inte där...Hon brukar alltid få en att hitta en utväg bland allt nonsens man har i skallen speciellt om det blir så här...
Men hon ringer nog imorgon...

Nu ska jag försöka ta det lite lugnare...kanske dammsuga och tvätta golven städa hjälper ju alltid *L*

Carpe diem!!!None


Första dagen..

IDag börjar barnen i skolan.
Lite nervöst var det allt...Janina höll på med kläder i säkert 20 min hahaha...så fin så blev hon..
Tänk 2an redan! kan inte fatta det faktiskt...Tom sjuan allt händer så fort ibland man hänger inte med..Känns som att nästa gång man ser Tom kommer han ut från sitt rum med hår i nyller och värsta basrösten *s*

Man blir orolig också för jag vet hur mycket ansvar som väntar han nu...Inte bara skolan utan alla möten med läkare och annat också...Kommer bli tufft en period men efter hoppas vi att allt vänder...
Är så stolt över han...Han har kämpat sig igenom så mycket inget vet eller har en aning men vi i familjen vet bara och så ska det vara,,i alla fall när det gäller vissa saker....
Som sagt jag väljer vad jag vill ska berättas även om det så bara är en halva av allt...

Jimmy är så fin han finns hela tiden vid hans och våran sida...

Nej nu ska jag göra mig iordning..ska vara hos läkaren vid 11....uscha! nålar hatar nålar!

Bye alla...

denna måndag..

Idag fyllde min älskade syster hela 27 år!! stort grattis till dig gumman..må vi få många fina roliga år med hyss *s*
Jag köpte en armlänk i silver till henne....
Köpte också en fin dop present till Jimmys kusins son...en liten låda som man lägger barnets första tand i :) så gullig med en stor guld krona på...

Jimmy och jag har också idag varit tillsammans i 2 år exakt.
Han fick ju kämpa för att få mig hahaha han började i Juni redan då åkte vi på kryssning jag anna andreas och han...Tyckte inte alls om han på det sättet..för mesig och försiktig för mig var han...
Men han dök upp hos mig varje kväll efter det...jobbigt tyckte jag det va *s* Bad till o med mamma att ringa mig så jag kunde ljuga att hon måste ha hjälp med nått så han kunde åka hem...
MEn BOOM! på Annas födelsedags fest small det till... Han satte sig i trappen medans jag sminkade mig...då va det kört..vet inte varför men just då tänkte kroppen och hjärnan och speciellt hjärtat på helt annat sätt..Vilka karlar vill sitta och ta sällskap med ens medans man sminkar sig?

Så det blev som det blev den dagen och natten....Så efter den dagen för exakt 2 år sen så har han funnits varje dag hos mig...
Genom vatten och genom eld..min älskling.....
Jag hoppas vi kommer att sitta på älde dar tillsammans med våra rullatoter och skratta eller att vi kan ta våra pimpade super permobilar ooch åka världen runt hahaha...
HAn är fin...han är min och jag är hans....
För första gången i mitt liv har jag ett ärligt varmt tryggt och vackert förhållande....Inga lögner inget smusslande ingen oro ingen svartsjuka..bråk javisst det har vi,,,,det behövs,,man måste få rensa lite ibland men aldrig ovänner och förlåt finns alltid....

Vi finns därför är vi!!!!!!!

Nere

Idag vaknade jag och kände mig så totalt nere. Vet inte varför för allt var okej igår kände mig pigg ganska glad till o med somnade bra..men imorse var allt som bortblåst.
Hatar när detta kommer för man får inga varningar det bara dyker upp och sväljer mig hel...
Sen går man runt och är tyst eller så försvinner jag bara bort,,,
Jag valde att försvinna bort idag...hamnade hos mor min hela dagen och en stund in på kvällen...Pratade och åt mat..
Jag vet att Jimmy är sårad att jag inget säger men hur ska jag kunna sätta ord på nått som jag inte vet? har ju aldrig vetat i alla dessa år fattar man inget fortfarande av vad som händer eller är orsaken till att jag blir som jag blir ibland..

Det enda som är bra just nu är att det försvinner snabbare...brukar bli mig själv efter en 3-7 dagar oftast...
Men det är jobbigt..man har en sån stor obehagskänsla i hela kroppen en sorgsenhet som ibland tar över en massa minnen som sköljer över en så man har fullt sjå ibland att bara mota bort dom..'

Nästa vecka börjar alla möten igen och läkar besök...*usch* men jag måste för grabbens skull....Man ser väl ljuset i tunneln till slut..kanske är det som gör mig så nedstämd? vet faktiskt inte.

Jag har aldrig kännt mig så frisk som nu men samtidigt aldrig kännt mig så dålig...kan man säga så?
AJA! man e konstig så är det....

Nej nu ska jag slö glo lite på tv och sen gå upp tillmannen som är ledsen på mig...Vi brukar alltid lägga oss tillsammans men jag orkar inte ikväll...orkar bara inte...
Bye på er alla där ute cybernätet...mitt vackra på denna jordsaknar älskarmin älskade pappa  starx innan han gick bort.kärlekFar och Mor när dom var unga.vilken duo..



Jobbigt läge..

Väldigt jobbigt attvara utan barn...så ensam och så tråkigt...Ingen att tjattra med ingen att tjata på *s*
Saknar dom nå grymt mycket men nu kommer dom hem snart *skönt*
Skolan börjar om 2 veckor allt går så himla fort nu...Snart sitter man där och bråkar om läxor och annat saknat det har jag nog gjort men lär nog snart vilja sakna det igen...

Var hos pappa idag..köpte 3 rosor och lite brudslöja blev så fint med dom andra blommorna...
Tänker på han varje dag nu alla gör det men det är nog inte så konstigt man har så mycket minnen kvar av vad som pågick vid denna tiden förra året....så hemskt så maktlös man var...man kunde inte göra annat än att bara se hur sjukdomen åt upp våran far.....
Allt hopp man hade att kanske just han blir frisk kan ju ske mirakel,,,men det gjorde det inte inte mot han eller oss....

Nej nu hamnar jag där igen...ska nog fortsätta städa och plocka tvättar just nu så man har lite annat att tänka på för en stund...sen ikväll blir det lång promenad igen.......

PS! tänker på dig gumman tänker på dig din man och barn....Ring när det värsta lagt sig och du orkar prata.....
Kram till er alla från mig Jimmy och barnen.......

Känslor...

Nu vet jag varför jag bröt ihop totalt häromdagen,,,barnen! mina barn ska ju åka idag och vara borta en vecka!
Hela helgen har jag varit ledsen gråtit nerverna har varit så trasiga.....
Känns lite bättre idag har pratat med exet om min oro barnen ser framemot det jätte mycket för dom kanske ska få träffa farmor :) så jag slappnade av rejält...
Att veta att dom slipper sitta inne en hel vecka gör att man inte är lika orolig...

Mellan mig och Jimmy flyger allt fram är så kär så man nästan känner sig slemmig hahaha.....
Vill hela tiden ha mer och mer av han inte på det sättet...vet inte hur jag ska förklara.....
Man är väl nykär så det bara vibrerar i hela kroppen han är ju så himlans söt!

Är så lycklig med allt just nu....fortfarande finns det mörka moln, som tankar med att allt gott har ett slut men man försöker slå bort dom...

Har ju som sagt mina ovanor fortfarande...som tankar att visar man för mycket ömhet så tröttnar han eller för mycket sex så blir det tråkigt, att säga jag älskar dig är svårt ....varför vet jag inte...
Men Jimmy står ut med alla mina grejjer för han älskar mig...JAPP! bara mig och ingen annan *L*

Tänk att man kunde tro på sånt igen? trodde väl aldrig att nån kunde älska mig....Men han gör det på gott och ont...

Känslor är gött...när han tar på mig så känner man sig bara så hemma... Att skratta med han gör underverk mot min  ibland trasiga själ ...

JAg kan ärligt säga att jag aldrig haft så roligt samtidigt så allvarligt som med han aldrig kännt mig så trygg som med han aldrig kännt mig så ärligt älskad och uppskattad som med han....
Han fyller min värld med lycka....
Han och barnen.....Vi mot resten av världen fantastiska fyran det är vi det!



RSS 2.0