Lite smått..

Eftersom min karl jobbar säsongsarbete blir det ingen semester för oss så vi tar lite smått här och där....
I lördags åkte vi på dagskryssning med alla barnen ville viking kom på besök...blev lite tråkigt på båten men men en massa tior senare för barnen i spelautomaterna så var allt okej...
Förutom min plånbok den va tom...

Blir nog en grönalund för oss alla i slutet av augusti...skolan har ju börjat då sen är sommaren slut..
Barnen åker nu på söndag till deras far komemr hem sen nästa söndag uscha..tråkigt tråkigt....man har blivit så van att ha dom runt omkring sig...dom förgyller vardagen på ett sätt som inget annat kan göra...älskar dom små liven...

Lite mörka moln är det dock runt omkring oss alla....det märks...snart 1 år sen pappa gick bort...i oktober det var nu vid denna tiden förra året som pappa snabbt bara blev sämre och sämre..så läskigt att minnas jag bryter fortfarande ihop hur som helst...senast idag vid stranden satt och tänkte då började ögonen brännas och tårar rinna...man måste se knäpp ut men men så svårt...Tvingar mig själv att inte tänka på honom vill inte minnas men ibland så kommer det en liten glimt och det gör så ont! man saknar han så otroligt mycket..jag saknar att se på hasn ansikte se hur hans stora händer höll i dom små kaffe kopparna mamma har..små glimtar av minnen som gör en så varm men samtidigt gör en så illa...
Kan fortfarande inte titta på hans kort har den i bokhyllan men inte en enda gång har jag tittat på det....tittar bara förbi eller på ramen när man dammar eller ska tända ljus....

Sen att mamma har blivit dålig gör ju inget bättre paniken i mig bara växer ibland och det känns som att man ska spricka så fort det har med lungor och göra får jag panik...stänger in mig drar mig undan och bara ber att inte hon ska tas ifrån mig....låt mig få behålla mamma min i många år till...snälla...

Låter nu som en tönt säkert, men kärleken jag känner till Jimmy har vuxit enormt det senaste året..Älskade han innan såklart men typiskt mig släpper jag inte nån inpå mig...
Många killar skulle aldrig orkat med den osäkerhet jag kan ustråla och som förtär mig ibland...eller min kallhet till allt...Mitt skydd är att stänga av allt aldrig till barnen men till han...är rädd....
Men han finns kvar han är mitt allt min klippa min trygghet min kärlek...ett ljus i mörkret när allt känns dött...
Han får mig att känna mig vacker värdefull och stolt...

Allt kan sägas till han och han dömer aldrig,,,,som två olika pussel är vi men bitarna faller i alla fall på plats och det ska vi bygga vidare på i evighet.

Barnen mina älskade...så fina så duktiga gud vad jag är stolt över er och att vi är så nära varandra.....
Ni börjar bli stora läskigt men ändåså spännande....

Nej nu ger jag upp man blir så tok sentimental ibland...börjar jag kan det vara svårt att sluta...

Ha det fint alla....kram till släkt och vänner...




Vad patetiska vissa är..

Skrattade gott idag med Jimmy...
Vissa människor ger sig aldrig......
Några hade påstått att jag skriver här att jag köper diverse tabletter av en viss människa...
Så onödigt men så roligt.....Som Jimmy sa....skriv att jag ska råna en bank *S*

Vissa människor existerar inte längre för mig men jag existerar för dom...trevligt trevligt man är svår glömd...tydligen...

Skönt att veta vart jag har mig och som Jimmy sa jag bordeväl veta och se.....att dom inte ger sig...
Men men Mitt liv är perfekt njuter i fulla drag svackor ibland som är satans djupa när man tänker på pappa och mamma...

Men egentligen undrar jag vad fan ni gjorde på hans begravning?

Vad gav det er?

NE nu ska jag vandra och köpa....tadada! kläder hahaha är torsk på sånt farligt farligt......
Bye bye.....

Mycket som hänt igen..

Har varit en jobbig period nu...kämpat med Jimmy genom allt och vi klarade det...
Var gravid men lyckades inte behålla det så allt var ganska jobbigt en period...
Som man säger allt har en mening även om det verkar meningslöst...Och detta var väl ett tecken på att det inte var meningen just nu för ett barn...

Mitt exs son bor hos oss nu sen en månad tillbaka och det fungerar bra...en historia bakom där också..
Men eftersom hans pappa inte vill kännas vid han så finns jag och det har jag gjort i snart nu 16 år...han är 18..
Skulle aldrig falla mig in att svika han han är min familj lika mycket som Tom och Janina är min familj :) och barnen tycker det är mysigt med storbrorsan här...Jimmy ställde upp på en gång för han vet min älskade man...

MEn det är inte alltid lätt med en 18åring hemma.....Mycket måste förklaras som inte är självklart..som man säger ena benet i vuxen världen medans det andra benet står i barnvärlden....

Men vi finns för han så länge det behövs och allt kommer nog bli bra...

Orkar faktiskt inte skriva så mycket idag...men fått ner lite kludd i alla fall....
Kommer säkert mera tankar och funderingar......

Älskade pappsen snart ett år sen men allt känns som igår....saknar dig och älskar dig nu och för alltid!

RSS 2.0